frågor och svar #7

Har haft kommentarer som har legat på mitt konto sen januari så det är väl kanske dags att svara på dem nu... Om inte annat för att de kan vara till hjälp för blivande utbytesstudenter eller nåt. Är ju egentligen alldeles för sent för att svara och jag ber så hemskt mycket om ursäkt för det, hahaha har varit SÅ DÅLIG på allt som rör bloggen typ sen förra oktober... Oh well.

Fråga: beskriv vad tt hall pass är snälla!
Svar: Ett hall pass är ett slags intyg på att du fått tillåtelse från läraren att vara i korridorerna, t.ex. för att gå på toa eller hämta material eller sånt. Den skolan jag gick på använde sig väldigt sällan av hall passes och då jag lärde känna lärarna ganska bra kunde man egentligen bara fråga om man fick gå på toa utan att behöva få ett hall pass. Så himla skönt!
 
Fråga: Här kommer det frågor: 
1.Hur är engelskan när man har varit i USA i en månad? 
2.Lär man sig mycket eller lite? 
3.Vad utvecklas mest talspråket eller skriftspråket? 
4.Några tips på hur man kan förbättra sin innan man åker dit till USA? 
5. Ska träffa min pojkvän som bor i NJ i sommar. Jag undrar vad man kan köpa till en kille som present? Har några idéer men tips är alltid bra! Svensk godis ska jag banne mig köpa!!! 
6. Är hörselskadad så då undrar jag om text på tv finns tillgänglig ? För att jag vill kunna hänga med vad de säger då på tv. 
7. Är det lätt att komma in i engelskan i USA? Eller tar det tid med alla dessa slang utryck? 
8. Hur är amerikanarna mot turister? 
9. Är det mer kämpigt att vara turist som hörselskadad än hörande? 
Svar: 1. Den är väl lite svår att svara på nu men jag tyckte nog att den började komma mer av sig självt! Kunde väl en hel del innan men behövde inte tänka efter lika ofta.
2. Jag lärde mig mycket genom att lyssna, prata och hänga med i skolan! Mest för att engelskan var mer avancerad i innehållet än vad jag var van vid. Att prata med kompisar gav också ganska mycket, och med tanke på hur bra min engelska var när jag åkte hem skulle jag väl säga att man lär sig mycket!
3. För mig var det nog mest talspråket! Jag kunde skriva väldigt bra redan innan, men mitt uttal var inte det bästa (fick höra att man kunde höra min accent när jag kom dit hahah var inte vad jag vile höra) men när jag åkte hem kunde man knappt höra att jag inte var amerikan längre!
4. Det är väldigt stor skillnad på att förbereda sig och att höra engelska hela dagarna, så nej jag tror inte att man kan förbereda sig!
5. Det vet jag tyvärr inte, sorry!
6. Jag har faktiskt ingen aning om ifall det finns textat eller inte, det beror nog på vilken tv-operatör man har.
7. Jag tyckte det var väldigt enkelt, men å andra sidan har jag alltid haft lätt för engelska så det är nog olika från person till person. Alla slanguttryck var dock lite knepiga att förstå sig på, men tillslut kunde man även dem ;)
8. De är väldigt öppensinniga (?) och välkomnande. De ställer dock en hel del knasiga frågor som får en att undra vad de egentligen höll på med under geoografilektionerna haha!
9. Eftersom jag själv inte är hörselskadad vet jag faktiskt inte det, men jag kan tänka mig att det är lite svårare, ja.
 
Fråga: Skulle vilja veta mera om skillnader mellan Sverige och USA? Hur är din familj? För och nackdelar ?
Svar: Personligen tyckte jag inte att det var så stora skillnader mellan Sverige och där jag bodde, därför var det väldigt svårt att skriva ihop inlägget om skillnader. Så tyvärr har jag inte så mycket att tilägga utöver det som står i inlägget.
 
När det gäller min värdfamilj är de de mest underbara människorna som finns ♥ Jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle klicka så bra med en bunt främlingar, men redan från första dagen kände jag mig som hemma, och när det var dags för mig att åka hem igen trodde jag att mina tårar skulle ta slut, jag grät hela tiden i typ en vecka och sen kände jag mig bara tom. De är verkligen som min andra familj och jag är så himla glad över att jag om 11 dagar får se dem igen!!!!!
 
Det är klart att vi var oense ibland, och jag kan medge att jag hade några bråk här och där, men de var så pass små att de inte förstörde mitt år. Det måste ju trots allt ha varit extremt konstigt för dem att helt plötsligt behöva dela sina liv med en person de aldrig mött tidigare.
 
Fråga: Hur fixade du klockan på sidan och att den räknar hur många dagar du har varit i USA?
Svar: Jag har hittat den här!
 
Fråga: heey cheyen!! 
har kollat in din blogg lite då och då för att få läsa om ditt american life, but WHAT HAPPENED!!? Jag vill höra om den sista tiden, hur det var att lämna alla och hur det är att vara hemma igen!! Är jättenyfiken på prom och allt!! 
HOPPAS att du vill berätta!! 
Svar: Hejjjjj hejjj!! Ja jag vet faktiskt inte vad som hände, jag tappade väl motivationen och valde att fokusera på annat helt enkelt! Ibland kan jag väl ångra att det blev som det blev men jag har ju i alla fall kvar alla minnen så jag överlever haha. När det gäller sista tiden har jag faktiskt skrivit ihop några inlägg om det! De finns längre ner i arkivet, wihoo.
 
Fråga: Hej, jag undrade her du gjorde din bucket list? är det en annan blogg som du har länkat till eller hur gjorde du? ps. älskar din blogg! -kram
Svar: Åååh tack så mycket! Är glad att höra sånt trots att jag inte alls varit särskilt aktiv på sistone... Och japp, min bucketlist är en annan blogg som jag har länkat till! Det är därför den ser så annorlunda ut :) Kanske borde gå in och kolla till den nu haha var ju ett tag sen...
Publicerat den / Frågor & svar;

frågor & svar #6

Kan du inte göra ett inlägg och jämföra lite hur det är i USA jämfört med Sverige? Typ skolan, mat, vardag?
Absolut! Håller på med ett just nu, så det kommer nog upp senare i veckan!
 
Louise:
Har din organisation några resor under året? :) 
Japp! Min organisation ICES anordnar sju olika resor via BeloUSA i början på nästa år tror jag. Bl.a. resor längs östkusten, till New York & Philadelphia & Washington D.C, California, västkusten, Florida samt till Hawaii. Vet inte än om jag kommer att följa med på någon av resorna, det vore roligt men det kostar en hel del så vi får se. 
Publicerat den / Ett år i USAFrågor & svar;

frågor & svar #5

Natalie:
Hej, du kanske redan har skrivit detta någonstans men jag undrar hur du kan åka som utbytesstudent när du är 18, för de flesta tar väl inte emot 18-åringar? :)
Hej Natalie!
Jag kan åka som utbytesstudent (med Explorius) eftersom jag är född efter den 1a mars 1995! För höstens program var man tvungen att fylla år efter detta datum för att kunna åka.
 
För läsåret 2014/15 har Explorius skrivit följande på sin hemsida:
"Du som är född mellan 96.03.01 och 99.08.01, inte tagit gymnasieexamen och studerar heltid terminen innan du reser, har godkänt i alla ämnen och goda kunskaper i engelska, kan söka till Explorius High School-år i USA."
 
Så det beror alltså helt på när på året du är född! Fyller du år innan den 1a mars det året du blir 18 så är det oftast för sent, om du inte väljer t.ex. Select High Schools med Explorius, då brukar man kunna vara något äldre :)
 
Hoppas det gav svar på din fråga!
Publicerat den / Frågor & svarLivet i SverigeSista månaden - Sverige;

frågor & svar #4 / val av organisation

Josefin:
Hej, jag har funderat på att åka med Explorius till usa men jag har sett att dom har fått mycket dålig kritik. Tycker du att det är värt att åka med dom ändå?:)
Hej Josefin!
Vad  roligt att du kanske ska åka på utbytesår! Du kommer nog få det toppen! Men för att komma till din fråga:
ja, jag tycker det är sååå värt att åka med Explorius!

Jag minns själv när jag skulle välja organisation och ställdes framför valet av alla dessa organisationer som fanns och välja på. STS, EF, YFU. Rotary, AFS osv. - vilken är egentligen bäst? Jag kände inte alls för att åka med varken STS eller EF då jag inte riktigt tyckte att deras satsning låg på utbytesåret utan mer på språkresor osv, så de två valen försvann ganska fort. När jag sen började titta runt lite och såg att min gamla klasskompis var iväg på ett utbytesår kollade jag upp vilka hon åkte med och det var då Explorius.

Jag fastnade direkt för dem när jag började kolla runt lite, och det kändes verkligen som att jag hade hamnat rätt. Jag hittade inte så mycket negativ kritik om dem så efter lite velande hit och dit bestämde jag mig för att visa mamma och pappa och sen bokade jag en intervju. Jag var på intervju på deras kontor i september och det kändes verkligen som att det var här jag hörde hemma. De på kontoret verkade så himla trevliga och med tanke på att det är en rätt liten organisation fick jag intrycket av att de verkligen bryr sig om sina studenter, både blivande och nuvarande. Det klickade direkt och ända sen jag blev preliminärt antagen i oktober har jag inte ångrat mitt beslut en enda gång.
 
Jag har stött på en hel del problem under min ansökan (inte helt oväntat, jag menar... det är ju jag, vad väntade jag mig? ahah). Jag minns att jag stötte på problem när det gällde översättningen av mina betyg inför min ansökan i höstas, och att jag då bröt ihop i skolan en dag för det blev bara för mycket. Men mitt i allt detta pratade jag med Explorius både via mejl och via telefon och de försökte hjälpa mig att ta mig förbi alla problem och ge lösningar, och de har funnits där hela tiden, något jag är så otroligt tacksam över för vissa gånger kändes allt bara så meningslöst. Även nu när jag fått placering och stött på problem har jag alltid kunnat mejla dem och jag har alltid fått hjälp. Alla är så himla trevliga!
 
De är också helt underbara när det gäller att informera sina studenter om allt som händer eller kommer hända, och de har t.ex. avresemöten och så kallade "Get ready-möten" för att man ska vara så förberedd som möjligt när man lämnar Sverige. Jag är inte säker på hur många av de andra organisationerna som gör detta, men dessa möten har underlättat en aning och man har fått svar på många frågor. De har också referenselever som man kan mejla om man vill prata med någon som nyligen varit iväg på ett utbytesår, vilket också är väldigt bra!
 
Explorius är, till skillnad från bl.a. EF, endast en organisation här i Norden så alltså har de samarbetspartners i alla de olika länderna. Detta kan ses som en nackdel, men jag tycker närmare bestämt att det är bra, dels för att de då kan säga upp samarbetet om något inte skulle fungera eller om organisationen skulle få mycket dålig kritik, och dels för att de kan välja den organisationen som passar bäst med studenten.
 
Vi får inte glömma: i Explorius pris ingår både Soft Landing Camp och Year End Camp (endast USA) i priset! Ett suveränt sätt att lära känna landet och språket innan det är dags att träffa familjen, samt att man i slutet kan träffa en massa andra studenter som precis upplevt samma saker som en själv! 
 
Sammanfattningsvis vill jag bara säga att jag är så extremt nöjd med mitt val att åka med Explorius och det känns verkligen som att de bryr sig om sina studenter och att de vet precis vem man är när man ringer eller mejlar. Man känner sig alltid välkommen och det tycker jag är viktigt! Känner man inte att man får en syl i vädret bör man nog se över sin organisation och det val man gjort.
 
Jag ber om ursäkt för det extremt långa svaret, men jag har ju som sagt haft en mängd olika problem sen i höstas (kolla bara mitt arkiv...) och jag tyckte att det var viktigt att ta upp att Explorius alltid försökt hjälpa mig! Hoppas du blivit lite klarare i ditt val ändå. Kram!
Publicerat den / Frågor & svarLivet i SverigeSista månaden - SverigeTankar/ÅsikterTips & annat;

frågor & svar #3

Anna:
Vart har du köpt sån datorsladd?:) För det ser ut som det är en amerikansk kontakt hade också behövt en sån!
Hej Anna! Datorsladden kommer faktiskt från min pappa, han fick med en sån när han köpte sin dator så jag har alltså inte köpt den någonstans. Letade runt lite och om du inte har något emot att handla på internet hittade jag en kabeladapter för amerikanska vägguttag för 4 kr här. Annars har jag tyvärr inga andra tips, du får kanske helt enkelt köpa en vanlig reseadapter som jag gjort och sen köpa en amerikansk kontakt där borta :)

Rebecka:
Hej! Ville bara säga att jag älskar din blogg redan! Jag kommer följa din resa och läsa din blogg! Jag ska också vara utbytesstudent, fast om 4 år...
Hej Rebecka! Och tack så hemskt mycket! Känns roligt att veta att min blogg uppskattas redan innan jag har åkt, hoppas du stannar kvar till slutet! Fyra år?! Herregud, det måste vara en oerhört jobbig väntan! Jag behövde knappt vänta ett år och jag tyckte det var länge... Men håll ut bara, du kommer säkert få ett superår!

Ida:
Tyckte resultatet blev jättebra! Du kodar inte till andra? :D 
Ha det bäst!
Tack Ida! Nja, jag har inte gjort det så mycket på sistone och jag kan egentligen bara grunderna med en gnutta avancerade kunskaper, men om någon skulle be mig om hjälp skulle jag väl inte säga nej. Ha det bra du med!
Publicerat den / Frågor & svarLivet i Sverige;

frågor & svar #2

Tove:
Behöver du gå om ett år i skolan när du kommer tillbaka till Sverige? :)
Hej Tove! Har svarat på ditt mejl nu (förlåt att det tog sån tid) men tänkte ändå att jag skulle ta upp det här i bloggen ifall det är fler som undrar samma sak.
 
Eftersom jag åker till USA efter tvåan betyder det att jag kommer missa mitt sista år, och ja, jag kommer att behöva "gå om" när jag kommer hem eftersom jag inte får ta studenten på mina amerikanska betyg. Det kanske går, men jag har inte orkat fråga. Känner dessutom inte att det gör någonting att behöva gå ett år extra, det är bara skönt för det betyder att jag får ytterligare ett år på mig att bestämma mig för vad jag vill göra efter gymnasiet.
 
Ångrar definitivt inte att jag valde att göra detta. Kommer utvecklas så oerhört mycket och jag kommer att få erfarenheter som de flesta aldrig har kommit i närheten av vid 19 års ålder (är 19 när jag kommer hem). Att behöva spendera ett extra år i skolan och missa studenten med gamla klassen kan kännas tufft och jobbigt, men om det här är någonging man verkligen vill så kommer inget av det där spela någon roll.
 
Det här riktar sig till alla, både ni som redan ska åka och ni som inte ännu har bestämt er. Jag vet själv hur jobbig tanken på att behöva "gå om" och missa studenten med min underbara klass var, det var nästan tillräckligt för att få mig att stanna hemma, men, nu när jag fått placering och lärt känna en massa andra utbytesstudenter är jag så himla glad att jag valde att göra detta och att jag bestämde mig för att det inte skulle få stoppa mig. Klarar man ett år som utbytesstudent, klarar man vad som helst.
Publicerat den / Frågor & svarLivet i Sverige;

frågor & svar #1

Isabella:
Heej Hannah! Vad fin blogg du har, älskar verkligen bra quotations och din fina design. Klickade in på den blogg precis så har inte hunnit läsa så många av inläggen än. Men de är säkert super de med! :) Jag ska till Nya Zeeland med STS, har du lust att göra ett länkbyte? Åker redan nu i Januari, ihihhi, det ska bli super spännande, verkligen. Hur känner du inför ditt utbytesår? Kram :D
 
Hej på dig med! Åhh tack så mycket, vad glad jag blir! Och vad roligt att du ska till Nya Zeeland, jag känner också en tjej som ska dit, fast hon åker i juli :D Visst kan jag köra länkbyte, inga problem! :D

Angående mitt utbytesår så känner jag en massa olika känslor. Jag är så himla taggad på att åka iväg men det känns också jättetråkigt att behöva lämna min familj och mina vänner här hemma. Samtidigt känns det så overkligt och jag har nog inte riktigt fattat att jag inte kommer befinna mig i lilla Sverige nästa läsår, det har inte riktigt sjunkit in ännu... Men jag längtar så himlahimlahimla mycket att jag bara vill åka nununu!
Publicerat den / Frågor & svarLivet i Sverige;

Follow on Bloglovin

Stockholm


McArthur, CA


Hannah 19
STOCKHOLM


Under läsåret 2013/14 var jag utbytesstudent i McArthur i norra Kalifornien i USA, och nu är jag hemma igen för att återgå till den svenska vardagen.

När jag kan, försöker jag att här på bloggen skriva om tiden efter USA. Om du känner för att hänga med är det bara att följa mig här!