Nu har ännu en vecka passerat med all världens fart. Börjar smått undra hur jag ska hinna bli redo att gå ut tvåan, bli redo att fylla 18, bli redo för att packa mina väskor och flytta tvärs över Atlanten och infinna mig i en helt ny kultur. Det känns liksom inte som om tiden kommer räcka till. Hur ska jag hinna göra allt jag vill göra innan jag åker om veckorna fortsätter rusar förbi i den här takten? Alldeles nyss var det över 200 dagar kvar till USA och nu är vi nere på 158 (cirka). Ska bli så himla roligt att åka iväg, men ibland vill jag bara att tiden ska stanna ett tag, så att jag får en chans att hänga med i svängarna. Skolan rullar på i världens tempo och ibland undrar jag hur i hela friden jag har hunnit med. Det är prov hit och dit, inlämningar hit och dit, presentationer hit och dit - hela tiden. Det är stressigt och innan lovet hade jag ingen ork kvar alls. Var så skoltrött att jag hade kunnat gråta. Men nu är det nya tag som gäller, påsklov väntar om 24 dagar så nu kör vi!!!

 

Det blev nog världens mest kompakta stycke men äsch. Kände att jag behövde skriva av mig så det får bli så. Hoppas ni inte hade några problem med att ta er igenom, haha. Mejlade i alla fall Explorius i fredags angående min placering och ifall de hört något, och fick svar idag. De sa att de borde höra något inom snar framtid och att om det hade uppstått problem hade ICES tagit kontakt med dem, så antar att jag jagade upp mig själv i onödan, men har ju haft familj i tre veckor och vet fortfarande ingenting, so who could blame me.

Nu ska jag ta och plugga lite svenska och dricka smoothie, vi hörssssss!